Minor rumble in the Helsingborg Jungle

Återigen var det dags för Sjöbefälsföreningens kongress!

Förra gången kördes kongressen online eftersom det var lite pandemi i luften men i år var den i Helsingborg. Det är en fin stad med trevliga kvarter och utsikt över sundet.

Personligen gick jag till val på att förbättra löner och andra villkor samt att bygga organisationen underifrån. Tydligen var detta lockande för medlemmarna! När dammet lagt sig och rösträkningen blivit färdig hamnade jag på 11 platsen bland teknikerna vilket gav mig en av de 13 ordinarie kongressombudplatserna i den viktklassen.

Vi lever i en tidsålder av teknologiska landvinningar, mötesadministration och röstande sköts inte längre via acklamation. Istället används IT-tjänsten Suffra, någon sorts mentometer via webbläsare i mobiltelefonen. Smidigt och praktiskt.

Många pratade om mycket

Fackligt arbete i allmänhet är oftast ganska trögt och sker i små steg, har man vinden i ryggen så leder stegen framåt och har man motvind så gäller det att spjärna emot så att utvecklingen inte går baklänges. Att skydda sig med en rejäl offerkofta känns bra i stunden men dessvärre så blåser det igenom efter ett tag. Hur gick det då på kongressen?

  • Gjordes det då någon revolution? Nä.
  • Togs det några beslut? Massor.
  • Kommer medlemmarna att få bättre villkor och kommer organisationen att utvecklas på gräsrotsnivå? Förhoppningsvis.

Framtiden får utvisa åt vilket håll vi gick den här gången, oavsett blir det säkert intressant på vägen.

Lämna en kommentar