En gång om året är det ju nationaldag och i år skulle det firas med picknick i Keillers park.
Som de rutinerade utemänniskor vi är så hade vi med oss både campingstolar och presenning. Den senare kom väl till pass när himlen så småningom öppnade sig och bjöd på klassisk svensk försommarskur.
Trevligt med frisk luft men det var skönt att värma upp sig inomhus efteråt. Hoppas på bättre väderlycka framåt midsommar!
Kanske helt självklart för vissa men förvånande för mig; det finns trevliga utflyktsmål även i trakterna kring Borås.
Vänga kvarn är värt ett besök, både för fikat och den lilla promenadslingan.
Vänga mosse har ordentliga spänger och vilda rådjur.
Kråkarps gårdsmejeri har såväl självbetjäning som en blängande tjur.
Fluxfallet var visserligen ganska högt men bjöd inte på något imponerande flöde.
Sammantaget en väl spenderad dag bakom ratten!
Min arbetsgivare Sirius Shipping fyller 30 år och jag var bjuden på trädgårdsmingel ute på Donsö! Regnet tog en paus och jag hade letat fram de snitsiga skorna ur klädkammarens dunkla prång.
Öarna i Göteborgs södra skärgård har ju ett någorlunda blandat rykte på fastlandet så med jämna mellanrum får jag frågor om hur det är att jobba för redarna där ute.
Vilda sälar kan nog inte få mig att bo i skärgården men min bild av öarna är att livet där ute inte är så hemskt som det sägs inne i stan. Som utomstående är det inte helt lätt att förstå vad som händer alla gånger men rederierna är vanliga familjeföretag med alla dessas för- och nackdelar.
Jag har jobbat för ganska många olika familjeföretag och en del av charmen är att de ofta är hyfsat långsiktiga. Här är det inte kvartalskapitalism utan mer ett tänkande som spänner över årtionden och ibland generationer. Organisationen har garanterat glastak men inte så många glasväggar så det är möjligt att agera utanför sin spilta och det gillar jag. Nyckeln är som alltid att klicka med ägarna och affärsidén, gör man inte det eller har svårt för lingonsylt så finns det rök i andra skorstenar.
Trevlig tillställning! Först kaffe och tårta följt av tipspromenad med svåra frågor, därefter rejäl grillbuffé från Isbolaget. Jag stannade längre än planerat men tog färjan hemåt innan det var dags att dra igång den museala tändkulemotorn och äta varmkorv i närheten av dess karakteristiska dunk.
Fortsätter man i den här stilen så blir det nog goda år även framöver!
…så nu ger man väl fan i politiken
ur ”Pessimistkonsulten” av Ronny Eriksson
och låter folk få tycka vad de vill,
för inte är det någon mening
att slåss i nån förening.
Nä, det tjänar ändå ingenting till
Jag var en gång ganska politiskt intresserad men sen ebbade det ut. I ungefär samma veva slutade jag att hoppa in som röstmottagare när det var dags för allmänna val.
Politiska partier idag är inte så mycket av idébaserade grupperingar som söker förbättringar. De är mer kampanjorganisationer för enskilda individers strävan efter inflytande. Att ta makten blir första prioritet, vad man sen ska använda den till tar man allt eftersom.
Att kryssa en lämplig person är därför viktigare än att välja rätt parti. I bästa fall hittar man någon att lita på. I värsta fall så var människan skogstokig och då kanske det är lika bra att denne hamnade i Europaparlamentet så att vederbörande inte kan orsaka så mycket skada på hemmaplan.
Nåväl, nu är förhoppningsvis cirkusen över för den här gången och livet kan återgå till det normala!
Vill man känna sig riktigt mol allena så kan jag varmt rekommendera Karlshamn en måndagskväll i maj.
Här hände inte det mycket.
Sommaren tog tid på sig och värmen höll sig på avstånd men det hindrade oss inte att förra ledigheten ge oss ut till Säveåns dalgång för att titta på forsarna.
Närmare regnskog än så här blir svårt att hitta inom pendeltågsavstånd från Göteborg. Det var drypande blött och inte så paddlingsvänligt.
Förmodligen är det riktigt prunkande här på högsommaren, vi får göra ett återbesök då.
En bunt romaner som jag varmt kan rekommendera är Stadsserien av Per Anders Fogelström. Nu har jag slutfört den andra boken av fem, Barn av sin stad, och jag ser fram emot att läsa nästa.
Serien handlar om hur Stockholm växer och förändras från gammal stad med trähus till dagens moderna plats, skildrat genom flera generationer av samma familjer.Är man förtjust i gatunamn så får man sitt lystmäte men om man inte gillar sånt så finns annan litteratur. Själv så gillar jag de tydliga geografiska referenserna och därför får den full pott, 5 av 5 slafsiga rännstenar!
Häromdagen blev jag tillfrågad av mitt fackförbund Sjöbefälsföreningen om jag kunde tänka mig att medverka på ett seminarium under årets Almedalsvecka.
Jag behövde inte vara på plats i sommar utan det räckte med att jag filmade mig själv när jag svarade på vissa frågor samt ställde frågor till publiken. Självklart att jag ställer upp på det!
Det är inte lätt att hitta en bra miljö ombord för film, bakgrunden är ganska bullrig och ljuset är inte det bästa. Jag har heller inte filmat något genomtänkt sen jag gjorde en fem minuter lång svartvit skräckfilm som specialarbete i gymnasiet men det gick vägen till slut.
Hoppas att de blev nöjda.
Uppdatering:
Seminariet filmades och går att ses på Youtube: Utan svensk flagg – hur garanterar vi hela Sverige försörjning, säkerhet och försvar?
En grej jag har funderat på är att i framtiden driva en vingård, problemet att jag inte är särskilt intresserad av vin. Tanken på att odla vin och förädla är lite lockande men bör man inte ha någon sorts passion för själva slutprodukten? Det kanske bara är bra om man har en viss distans till det.
Jag har verkligen försökt att lära mig grunderna och smaka runt men landar alltid i att det smakar väl ganska likartat. Vissa hittar toner av fyrverkerier och solnedgångar när de smakar på vin men jag tycker att det liksom smakar väl gott och inte så mycket mer.
En grej jag gillar skarpt med vin är glasen de serveras i. Det är snyggt med hög fot och de har ofta en schysst svepande form, speciellt så har jag en viss fäbless för tulpanglas. En schysst vinöppnare är också kul att fingra på.
På något sätt är det här lite knepigt. Jag är vuxen, jag passar ganska bra i basker och jag har inga problem att babbla hål i huvudet på folk. Vin som livsstil borde passa mig perfekt men av någon anledning så klickar vi inte.
Som tur är så finns det oftast öl istället.
Få saker är så olämpliga i sociala sammanhang som att somna. Jag är expert på området.
Ibland kan jag tycka att sättet som vi umgås på i Sverige är knepigt. Man blir ofta bjuden på mat, gott men gärna lite för mycket. Man sitter stilla längre perioder i slutna utrymmen, fullt rimligt med tanke på vädret. Man konverserar om lagom okontroversiella ämnen, vi är på gott och ont präglade av vår konsensuskultur.
Placera mig lite övermätt i ett någorlunda varmt vardagsrum, gärna med lite nedsatt belysning och en bekväm soffa. Ögonlocken blir tunga och jag somnar som om jag skulle in på en operation. Inte så uppskattat av omgivningen.
Det är dock lite klurigt att hitta en väg ut ur ett sådant system utan att antingen väcka förargelse eller att undvika medverkan. Ett sätt är att bälga i sig stora mängder kaffe, ett annat sätt är att röra på sig.
Promenad med fikapauser, en väg framåt?
Guide Levin 