I grund och botten är jag inte särskilt bilintresserad, det är ju dock svårt att förneka att gamla åk är mycket finare än dagens tråkiga lådor som är hyfsat bränslesnåla och bara fungerar.
Nellie’s diner i Sjövik hade bilträff, man kan lugnt säga att det var stor uppslutning. Parkeringarna var fulla med gamla bilar och människor, maten tog slut.
Det kurrade i magen, vi åkte vidare.
Den timmeslånga turen med amfibiebussåkeriet Oceanbus är en uppfriskande sorts sightseeing av det ovanligare slaget.
Det iögonfallande målade fordonet stånkar sig igenom ett försomrigt Göteborg till Klippan där det raskt plaskar ner i vattnet. Periodvis är det trångt på gatorna i eftermiddagsrusningen. Ett kort varv på älven senare kravlar det sig upp och kör och tillbaka mot starten utanför Stora teatern.
Både guiden och busskaptenen verkar veta vad de gör. Berättelserna är lagom lättsamt med göteborgska ordvitsar. Vädret var fint och alla verkade nöjda med resan!
Jag åker gärna amfibiebuss igen, kanske i Stockholm?
Sällan ser man leoparder i svenska skogar.
Sannolikheten är större när man besöker Nordens Ark men även där gömmer djurens sig bra, hägnen är stora och varierade vilket gör det knepigt att hitta dem.
Hade jag vistats i parken ensam så hade jag nog blivit uppäten redan efter en kvart. Alexandra har dock ett bra öga för att hitta djur i blandad terräng så vi överlevde besöket utan minsta skråma.
Många dramaserier handlar om mord i lantliga idyller.
Kanske har det mördats många i Hunnebostrand, här fanns det nämligen inte särskilt mycket folk på bygden i mitten av maj.
Hoppas att skurken blir infångad till sist.
De börjar tidigt, strax innan kl 07 testar de musiken utanför hotellfönstret i Moss.
Det årliga firandet av Norges grundlagsdag den 17 maj är en folklig tillställning med trevlig stämning. De flesta är finklädda och många bär folkdräkter. Flaggor överallt.
Vårligt paradväder också!
En lagom stor grupp samlas på en bestämd tid på en bestämd plats. Under en lagom lång tid löser man en lagom mängd väldefinierade problem. Det är själva charmen med pubquiz.
”Bäst häst i Väst” är ett löst sammansatt lag som med ojämna mellanrum har spelat quiz i över tio år. Enligt mig är själva frågesporten underordnad, det är mötet lagmedlemmarna emellan som är det viktigaste.
I stort sett kan vem som helst delta, det är dock bra om man är hyfsat samarbetsvillig och någorlunda allmänbildad, det blir sällan bra om folk är helt sega i kolan.
Vi Hisingsbor hamnar förr eller senare i Bäckebol.
Denna gången arrangerades trevligt nog International Food Festival på parkeringen.
Älgkebaben var inte pjåkig!
När man är i Sarpsborg så är det synd att missa Sarpefossen.
Även nedströms finns det saker.
Norges Niagarafall visade sig denna gång från sin bästa sida.
Jag badade inte.
Jag har sett många industriområden men detta i Dordrechts utkanter var bland de charmigare.
Överlag kändes platsen lite övergiven men förmodligen var verksamheterna bara påskstängda.
Till vardags är det nog full fart.
Lagom till att jag själv anlände så hade även våren kommit till Rotterdam.
Arkitekturen är ganska ocharmig men jag tycker nog att det är en trevlig stad ändå.
Allt kan ju inte vara sockersött.
Guide Levin 