Vi spontanhyrde en trampbåt vid Bältesspännarparken.
Färden gick moturs förbi Trädgårdsföreningen, genom Brunnsparken och fram till utanför Lejontrappan, där vände vi om. Totalt tog resan en knapp timme och det blev en lagom ansträngande utflykt som varmt kan rekommenderas.
Nästa gång styr vi västerut.
Medan värmeböljan låg över kontinenten så var det fortfarande behagligt svalt i skotska Grangemouth.
Jag felköpte en tub tandkräm.
Ingen bar kilt.
Emellanåt är det småtrevligt att spontanspela bangolf.
Det är dock ingen idé att överdriva spelandet, allt med måtta.
Nöjesfält är kul, det hörs ju på namnet. Gröna Lund är inte bara anrikt, jättedyrt och trångt, det är också ett prima ställe för femkamp!
Försommarkvällen bjöd på strålande väder och lagom långa köer. Dessvärre stängde parken lite tidigt men alla verkade nöjda ändå.
Tur att jag är en bra förlorare.
Inte alla rundtursbåtar åker upp i Säveån, vi hoppade på en som gjorde det.
Göteborgs Amazonas bjöd på överväxande trädgrenar, blängande rådjur och opolerade fritidsbåtssällskap.
Hit har ännu inte gentrifieringen kommit.
Det var en liten men intresserad grupp som gick på Västkuststiftelsens guidade vandring runt Stora Amundön.
Regnet hade upphört, blåsten höll på att mojna och det var lagom svalt i luften. Vi tittade på träd, betraktade ängsblommor och inspekterade isräfflor.
De sommarbetande boskapen höll sig på avstånd.
Nu på våren var det inte många turister i Torshamn, nästan lite folktomt.
Taxichauffören in till stan tog en smärre omväg och gav mig en kortare introduktionsguidning. De gillar tydligen rondeller, långa tunnlar och blåsiga fårhagar.
Bussen tillbaka stannade lite varstans så det kändes som att jag under dagen fick se det mesta men jag kommer gärna tillbaka!
Halland är känt för sina stora åar men de har ju såklart även rejält strida vatten.
Det imponerande Danske fall är döpt efter en skärmytsling där många soldater från vårt södra grannland avgick med drunkningsdöden.
Idag är det ett populärt utflyktsmål.
