Jag har tidigare läst en annan bok av Ray Celestin, den här gången blev det Yxmannen.
Som tidigare så bjuds det även här på mustiga miljöer och seriemord med jazztema. Det är tydliga roller, skurken är skurkig och hjälten sympatisk. Vädret är i varierande grad dåligt och korrupta strukturer frodas i skuggorna, betyget blir 4 av 5 skrynkliga kostymer.
Jag förstår att detta blev en storsäljare!
Hisingens vinterkyla började tappa sin charm så vi chansade på en veckoresa till Las Palmas, ett bra beslut!
Destinationen bestämdes utifrån att det skulle vara direktflyg och inte alltför långt bort. Minimal tidsomställning och spansktalande var ett plus.
Las Palmas är en promenadvänlig stad i Malmös storlek. Vi bodde på ett centralt lågprishotell med en liten balkong och charmigt trafikslammer på köpet.
Kanarierna firar fettisdagen med parader och folkfest, de äter inte semlor.
Vi låg inte bara i solstol ett stenkast från hotellet, vi tog även små utflykter till andra delar av ön. Inlandets serpentinvägar är lite kluriga att köra men lokalbussarna går hyfsat enligt tidtabell.
Det slumpade sig så att ett annat par vi känner hade bokat samma paketresa, om än med ett annat boende inom gångavstånd från vårt. Vi umgicks några gånger under lagom ordnade former, mycket trevligt!
Sammantaget var semestern en lyckoträff och jag återkommer gärna!
Svärmoster och hennes man fyllde jämnt, det firade vi med att besöka middagsshowen på Park Lane, långt upp på Avenyn.
Trerättersmenyn var helt okej, ljudet var aningen burkigt men artisterna hade entusiasm så det räckte och blev över!
Alla var nöjda.
För ett drygt år sedan fick en sjunken fiskebåt relingen över ytan, nu var det dags för restaurangbåten bredvid.
Även denna gång hade många åskådare samlats för kommentera.
Det börjar bli gott om lediga kajplatser.
Vintern blev kall, Mölndalsån frös.
Vi borde haft isdubbar och flytväst.
I Danmarksfärjans reception spontanköpte jag Väninnorna på Nordiska Kompaniet av Ruth Kvarnström-Jones.
Denna uppföljare till boken om Grand Hotel är i liknande stuk och böckernas handlingar hakar i varandra. Vi bjuds på lagom dramatiska personhistorier i fonden av världskrig och pandemi. Dessvärre är rollfigurerna lite väl platta och som läsare blir det småputtrigt men utan större överraskningar, betyget blir därför blott 3 av 5 skinnhandskar.
Bra underlag för filmatisering?
Åbenrå är en trivsam liten dansk stad, ett ordentligt stenkast från tyska gränsen.
Februarivädret var bitande kallt och blåsigt.
Snart väntar våren.
Jag har av någon oklar anledning alltid haft ett gott öga till New Orleans. Det är en väldigt trevlig stad som jag gärna återbesöker.
Hemma i Göteborg, långt från de franska kvarteren, fick vi pulsa genom snösmockan för att komma fram till med Louisiana Avenues konsert.
Bandet var för oss okänt så besöket blev på vinst och förlust. Många hade trotsat kylan och det blev en varm stämning, även utan långkalsonger. Fullt drag på scenen och lagom långt program men kanske lite svårflörtad publik gör att betyget blir 3 av 5 mässingstut.
Det är svårt att få till karneval mitt i mörkaste vintern men vi gjorde vårt bästa!
