Femtekolonnare i familjen

The Fifth Child av Doris Lessing är en ruskig kortroman som av oklar anledning rekommenderades till mig.

Det är jobbigt att inte ha kontroll och det är jobbigt att konstant leva i anspänning inför att något hemskt ska hända. Boken är spännande och texten flyter på bra men avsaknaden av kapital gör att det ibland är lite svårt att förstå hur lång tid som har passerat. Betyget blir 4 av 5 monster.

Hoppas att den inte var baserad på verkliga händelser.

Hemmets gråzoner

Mycket kom ivägen men skam den som ger sig.

Efter fem år av planering och väntan kan vi nu äntligen välkomna tapeten Elias till köket!

På hallväggarna hänger kollegan Kim.

Kvar återstår sovrummet och vardagsrummet, de får vänta till våren.

Ombytta yrkesroller

Vissa kollegor ser rött när man nämner de blåa bomullsoveraller som vi bär ombord. 

Omklädningshörna

Sjöfarten är en traditionell bransch så deras önskemål om att modernisera klädkoden till något tvådelat brukar inte få något gehör.

Själv har jag ingen stark åsikt i frågan.

Rödlysande kvarn på vänstra älvstranden

Vill man se bensprattel och färgsprakande dramatik i höstmörkret så är musikalen Moulin Rouge ett bra tips. Jag har sett originalfilmen många gånger och de på Rondo förvaltar historien väl.

Svängigt

Det är en halvnaken och storslagen föreställning i full fart. Snygga kulisser och en halsbrytande fart gör att man glömmer vardagen men köerna till garderoben efteråt tar en ner på jorden igen, betyget blir därför 4 av 5 glasdiamanter.

Bra avbrott från högra älvstrandens stilla vardag!

Hålla höstskenet uppe

Vi vill ju att grannarna ska vara fortsatt imponerade.

Med jämna mellanrum så gör vi lättare bilunderhåll ute på parkeringen. 

Det är ett uppskattat inslag och genererar uppmuntrande kommentarer.

Nygjutet på gården

När man minst anar det så kör en lastbil in mellan husen och tre män i praktiska kläder börjar gjuta fast nya utemöbler.

Kvar återstår nu bara längtan efter utesittarväder, det kommer nog tillbaka till våren.

Trist äventyr

När man börjar närma sig medelåldern brukar det infinna sig dagdrömmar om att segla jorden runt.

Fint illustrerad

Joshua Slocums standardverk Sailing Alone Around the World brukar vara den rekommenderade utgångspunkten för hugade amatörskeppare. 

Det var säkert kul för honom att vara en av pionjärerna inom detta fält. Boken om bragden var dock så tråkig att jag gav upp efter att ha kommit halvvägs igenom.

Gissar att jag inte hade vad som krävdes.

Nya tassar på golvet

Det är viktigt med möbelvård, även för vardagens pinnstolar.

Att linoleummattan slutar sura är en bra bieffekt.

Flådig arbetsmiljö

Sjöfartens arbetsmiljönämnds årliga konferens brukar vara givande.

Nyligen hölls den i stiliga lokaler men såväl dagsljuset som den traditionella efterfesten var saknade.

Ett tips till arrangören: Varför inte samarrangera med Stiftelsen Sveriges sjömanshus belöningshögtid? Ämnena går in i varandra och mötet mellan de två publikgrupperna hade nog varit uppskattat.

Nyfyllda clownskor

Det är svårt att toppa tramskomedierna i Nakna Pistolen-trilogin men uppföljaren The Naked Gun gör ett ärligt försök att snubbla i deras fotspår.

Fullt med fånerier

Ordvitsar, nöjeshistoriska referenser och allmänt trams staplas på varandra. Ibland går det på tomgång och handlingen är kanske inte den djupaste men stundtals är det ändå riktigt kul. Betyget landar på 3 av 5 engångskaffemuggar.

Jag gissar att filmen var rolig att spela in.