Min yrkesvardag handlar ofta om fel, att hitta dem, att åtgärda dem, att förebygga dem.






På ett gammalt fartyg finns det alltid något att fixa.
Min yrkesvardag handlar ofta om fel, att hitta dem, att åtgärda dem, att förebygga dem.






På ett gammalt fartyg finns det alltid något att fixa.
Efter en rejäl tepaus bänkade vi oss framför Stadsteaterns uppsättning av klassikern Stolthet och fördom. Vad kunde gå fel?

Faktum var att ingenting gick fel! Föreställningen var välspelad, scenografin var innovativ och publiken var nöjd.
En lyckad kväll, helt enkelt.
Hundarna på gården skäller glatt, jag har nämligen köpt ett munspel.

Enligt facklitteraturen borde de flesta kunna lära sig grunderna, förhoppningsvis även jag.
Nu återstår bara att följa lektionerna och inte ge upp.
Mitt intryck av Tønsberg baseras enbart på en fredagskväll i mars.






Vädret var mörkt och blåsigt men det fanns trevnad i luften.
Jag återkommer gärna.
Jag har tidigare läst en annan bok av Ray Celestin, den här gången blev det Yxmannen.

Som tidigare så bjuds det även här på mustiga miljöer och seriemord med jazztema. Det är tydliga roller, skurken är skurkig och hjälten sympatisk. Vädret är i varierande grad dåligt och korrupta strukturer frodas i skuggorna, betyget blir 4 av 5 skrynkliga kostymer.
Jag förstår att detta blev en storsäljare!
Det tog ett tag innan jag kunde artbestämma det buttra sällskapet vid hållplatsen.


Större mås med röd näbbfläck och skära ben tyder på gråtrutar, hamnkvarterens huliganer.
Hisingens vinterkyla började tappa sin charm så vi chansade på en veckoresa till Las Palmas, ett bra beslut!

Destinationen bestämdes utifrån att det skulle vara direktflyg och inte alltför långt bort. Minimal tidsomställning och spansktalande var ett plus.






Las Palmas är en promenadvänlig stad i Malmös storlek. Vi bodde på ett centralt lågprishotell med en liten balkong och charmigt trafikslammer på köpet.






Kanarierna firar fettisdagen med parader och folkfest, de äter inte semlor.











Vi låg inte bara i solstol ett stenkast från hotellet, vi tog även små utflykter till andra delar av ön. Inlandets serpentinvägar är lite kluriga att köra men lokalbussarna går hyfsat enligt tidtabell.

Det slumpade sig så att ett annat par vi känner hade bokat samma paketresa, om än med ett annat boende inom gångavstånd från vårt. Vi umgicks några gånger under lagom ordnade former, mycket trevligt!
Sammantaget var semestern en lyckoträff och jag återkommer gärna!
Svärmoster och hennes man fyllde jämnt, det firade vi med att besöka middagsshowen på Park Lane, långt upp på Avenyn.

Trerättersmenyn var helt okej, ljudet var aningen burkigt men artisterna hade entusiasm så det räckte och blev över!
Alla var nöjda.
För ett drygt år sedan fick en sjunken fiskebåt relingen över ytan, nu var det dags för restaurangbåten bredvid.



Även denna gång hade många åskådare samlats för kommentera.
Det börjar bli gott om lediga kajplatser.
Vintern blev kall, Mölndalsån frös.

Vi borde haft isdubbar och flytväst.