Aningen överdriven öststatsaction

Kleo kan, minsann

Det var ju bra att Östtyskland öppnades och säkerhetstjänsten Stasi la ner. Om vad som kunde hänt med de som blev över handlar Netflixserien Kleo. Även om den är mycket våldsam så finns det gott om komiska inslag och sånt är ju alltid trevligt.

Visst, handlingen är aningen förutsägbar men inte för mycket. Snyggt filmad och riktigt bra jobb med miljöerna gör att betyget blir 3 starka gråa uniformsmössor av 5 möjliga. Kanske ser jag den andra säsongen eller så skippar jag den.

Sevärd men lätt att glömma.

Röda faran, en skramlig trotjänare

Min arbetshäst sedan kanske 10 år tillbaka är en treväxlad damcykel i 30-årsåldern. Låset är original och jag är mig veterligen andra användaren, min sambos mormor var den första.

Parkerad i fint kvarter på södra Hisingen

För att smidigt kunna kånka matkassar och annat så har fartvidundret efterhand utrustats med mjölkback på pakethållaren, korg framtill och centralstöd. Däcken är punkteringsresistenta och slangarna har bilventil för att kunna fylla luft på bensinmackar.

Batteridrivna lampor, reflexer, trampor samt ringklocka har bytts genom åren och ramen är namnmärkt med en dymoremsa. Mobilhållaren på styret används högst någon gång om året men är synnerligen praktisk när man vill använda mobilen som navigator.

Som vardagsmotion och för småtransporter är cykeln oslagbar. Folk blir dessutom imponerade av att man trotsar vädret och de eviga vägarbetena. Vi har rullat många mil genom åren och jag räknar med många fler!

Grannlaga uppgift med fluffig grannhund

Att äga en hund är nog ganska ansträngande, själv har jag bara varit hundvakt vid olika tillfällen och det är inte heller en dans på rosor alla gånger.

Mat i kontrollerad form ska in, restprodukterna ska hanteras på ett socialt ansvarsfullt sätt. Man behöver promenera på morgonen och även innan man går och lägger sig, oavsett om det är regn, sol eller storm. Det är bra om hon stimuleras, fysiskt och mentalt.

Visst, det är mycket att göra men när hon har återlämnats lagom trött och smutsig så blir det lite väl tyst uppe på tredje våningen.

Rysligheter och gamla möbler

Letar man efter mysiga mord i Stockholms antikhandlarmiljöer så är Jan Mårtenson den författare vars verk man ska fråga efter, han har skrivit mängder av dylika alster!

Bland byråerna ligger liken

Elakt spel är en i raden av alla dessa, den är lättläst och lagom spännande med samtida inslag från nyheternas värld. Miljöerna är välbeskrivna och persongalleriet varierande men den känns aningen som en dussinproduktion så därför blir betyget endast 3 skott i mörkret av 5.

En helt annan Mårtensson

Den lille ilskne

På jakt efter damm och annat bôs

Vår kära robotdammsugare Brööli, en kolerisk Neato D6, har gjort livet enklare och lägenheten långt mycket renare.

Till vardags bor han under sängen men tre gånger i veckan stånkar han omkring och knuffar på lösa föremål. Katter, fiskmåsar och grannhundar håller sig på behörigt avstånd.

Med jämna mellanrum tjuter han ifrån och vill att vi ska rensa filtret. När han tycker att han är färdig så rullar han tillbaka till laddstationen och skickar ett nöjt meddelande via appen.

Bröölis favoritlåt

Ibland slarvar han men vi har överseende med det, han hör till familjen och man kan inte kräva att han ska vara på topp hela tiden.

Minor rumble in the Helsingborg Jungle

Återigen var det dags för Sjöbefälsföreningens kongress!

Förra gången kördes kongressen online eftersom det var lite pandemi i luften men i år var den i Helsingborg. Det är en fin stad med trevliga kvarter och utsikt över sundet.

Personligen gick jag till val på att förbättra löner och andra villkor samt att bygga organisationen underifrån. Tydligen var detta lockande för medlemmarna! När dammet lagt sig och rösträkningen blivit färdig hamnade jag på 11 platsen bland teknikerna vilket gav mig en av de 13 ordinarie kongressombudplatserna i den viktklassen.

Vi lever i en tidsålder av teknologiska landvinningar, mötesadministration och röstande sköts inte längre via acklamation. Istället används IT-tjänsten Suffra, någon sorts mentometer via webbläsare i mobiltelefonen. Smidigt och praktiskt.

Många pratade om mycket

Fackligt arbete i allmänhet är oftast ganska trögt och sker i små steg, har man vinden i ryggen så leder stegen framåt och har man motvind så gäller det att spjärna emot så att utvecklingen inte går baklänges. Att skydda sig med en rejäl offerkofta känns bra i stunden men dessvärre så blåser det igenom efter ett tag. Hur gick det då på kongressen?

  • Gjordes det då någon revolution? Nä.
  • Togs det några beslut? Massor.
  • Kommer medlemmarna att få bättre villkor och kommer organisationen att utvecklas på gräsrotsnivå? Förhoppningsvis.

Framtiden får utvisa åt vilket håll vi gick den här gången, oavsett blir det säkert intressant på vägen.

Folkligt, festligt men aningen tunnsått

Någon gång per år kraftsamlar fastighetsägarna kring Kyrkbytorget och bjuder in till aktiviteter för de närmast sörjande.

Det lokala danslaget Vinga Rockers kämpade på i snålblåsten, vår hyresvärd Poseidon bjöd på mjukglass och tips på miljömedvetet leverne. Gissningsvis var många närboende bortresta över långhelgen och vädret var väl inte så inbjudande, därav den något glesa uppslutningen bland publiken.

Nästa gång torget lever upp blir väl runt jul då granförsäljningen drar igång och glöggen tas fram, alltid trevligt med lite vågor i bakvattnet!

Växlande nationaldagsväder

En gång om året är det ju nationaldag och i år skulle det firas med picknick i Keillers park.

Trevligt med samkväm i det fria

Som de rutinerade utemänniskor vi är så hade vi med oss både campingstolar och presenning. Den senare kom väl till pass när himlen så småningom öppnade sig och bjöd på klassisk svensk försommarskur.

Trevligt med frisk luft men det var skönt att värma upp sig inomhus efteråt. Hoppas på bättre väderlycka framåt midsommar!

Expedition bortom centrala Borås

Kanske helt självklart för vissa men förvånande för mig; det finns trevliga utflyktsmål även i trakterna kring Borås.

Vänga kvarn är värt ett besök, både för fikat och den lilla promenadslingan.

Vänga mosse har ordentliga spänger och vilda rådjur.

Kråkarps gårdsmejeri har såväl självbetjäning som en blängande tjur.

Fluxfallet

Fluxfallet var visserligen ganska högt men bjöd inte på något imponerande flöde.

Sammantaget en väl spenderad dag bakom ratten!

Mycket vatten har runnit under kölarna

Lockande inbjudan

Min arbetsgivare Sirius Shipping fyller 30 år och jag var bjuden på trädgårdsmingel ute på Donsö! Regnet tog en paus och jag hade letat fram de snitsiga skorna ur klädkammarens dunkla prång.

Snyggt med ballonger!

Öarna i Göteborgs södra skärgård har ju ett någorlunda blandat rykte på fastlandet så med jämna mellanrum får jag frågor om hur det är att jobba för redarna där ute.

Vilda sälar kan nog inte få mig att bo i skärgården men min bild av öarna är att livet där ute inte är så hemskt som det sägs inne i stan. Som utomstående är det inte helt lätt att förstå vad som händer alla gånger men rederierna är vanliga familjeföretag med alla dessas för- och nackdelar.

Jag har jobbat för ganska många olika familjeföretag och en del av charmen är att de ofta är hyfsat långsiktiga. Här är det inte kvartalskapitalism utan mer ett tänkande som spänner över årtionden och ibland generationer. Organisationen har garanterat glastak men inte så många glasväggar så det är möjligt att agera utanför sin spilta och det gillar jag. Nyckeln är som alltid att klicka med ägarna och affärsidén, gör man inte det eller har svårt för lingonsylt så finns det rök i andra skorstenar.

Tal och presentation av efterlängtade nyheter

Trevlig tillställning! Först kaffe och tårta följt av tipspromenad med svåra frågor, därefter rejäl grillbuffé från Isbolaget. Jag stannade längre än planerat men tog färjan hemåt innan det var dags att dra igång den museala tändkulemotorn och äta varmkorv i närheten av dess karakteristiska dunk.

Fortsätter man i den här stilen så blir det nog goda år även framöver!